.

Vill bara säga att sen Leon och sussi kom hem i fredags så har jag mått så bra.
Märkte att Leon saknat mig ochså han har varit otroligt go och närvarande och vill hela tiden att jag
är hos honom, han busar och skrattar ler ständigt känns så underbart när man ser hans
goda humör.
Tyvärr så kommer vi att missa lite tid ihop igen då det är dags att läggas in på huddinge sjukhus igen
och blir förmodligen där en vecka.
Men det är nog bara 50% chans att det blir en operation denna gång då sussis pappa
inte är helt okej hoppas givetvis att det funkar men vore skönt och slippa då jag
denna gång inte är lika mentalt preparerad.
Det konstiga är att jag inte bryr mig något om själva ingreppet det som stör är att
jag lider när jag inte får träffa Leon och att rutiner rubbas.
Kommer att skriva i bloggen vad som sker har ochså hört att man kan be dom
ta bilder på operationen som jag lägger ut smaskit och blodigt, men gör nog det
några dar efter så jag inte får metalt ont efter att ha sett bilderna.
Börjar med alla provtagningar igen Tor.19/8 fram och tillbaks för att sen
skrivas in tis. 24/8 operation ons.25/8 om allt går bra blir jag hemma 6 veckor
och då ska jag verkligen ta igen förlorad tid med Leon o Sussi.

Har nog haft en av min tuffaste vecka någonsin.
Först åkte sussi och leon iväg och jag fick snabbt erfara att längtan e smärtsamt
har saknat dom båda men att vara utan Leon va en ny och jobbig erfarenhet.
Har mer eller mindre suttit i soffan min lilla lediga tid och stirrat på tv utan att fatta vad det handlat om
då jag har varit sliten med 24 tim övertidsjobb som skulle fungera som tidsfördriv då dom var borta.
Vet nu att ensamhet gör ont när man älskar någon så mycket men inte kan träffas.
Har samtidigt haft det värsta jobbet jag kan komma på,( på 35 år). Att skrapa ner ett tak som tog 3 dar
24 timmars hackande slipande skrapande fan jag e ju snart 50 år och det kändes vill jag lova.
Har denna vecka verkligen tvivlad på mitt yrkesval.
Sen fredag den stora dagen att få hämta hem mina kära längtan gjorde så klockan slog om till
ett slags slow motion läge allt tog sån tid men vid 15.00 då startade jag bilen med glädje
och visste att nu är det inte lång tid kvar.
Väl framme så fick jag se en nyvaken och en liten småblyg kille som smilade och vände
bort ansiktet på ett sån där blygt sätt då kom mina tårar en veckas längtan gick inte att hålla emot.
Leon har nu börjat ställa sig på alla fyra och gungar,har lyckats ta några krypsteg och han förstår
det själv för han blir glad och skiner upp när han märker att det går framåt snart så får
man jaga honom runt lägenheten.
Nu bär det av till Jakopsberg och handla nåt till Leon då han fyller 6 mån.
Vi tycker nog att han fyller år varje halvår nu när han är så här liten.
ÄLSKAR DIG LILLA GUBBEN. 

Kommer att göra ett nytt försök med donation av njuren 25/8.
Känns lite jobbit att behöva börja om med allt igen kommer att stänga av hjärnan
och ta mig igenom detta. Mentalt så är det en jobbig tid då mycket spelar in.
Kommer det gå bra? Allt med jobbet, att vara ifrån familjen m.m.
Men mitt val är ändå ett beslut som jag inte ångrar.
Ser hur Sussis pappa mår dåligt av sin sjukdom och hoppas detta kan hjälpa honom.

Tack för att du finns. Du har fått mig att hitta den största och viktigaste saken i livet KÄRLEK.
Som gör mig så totalt upprymd varje dag, jag är den rikaste i världen( min värld).
Att få den gåvan att vara med dig varje dag gör mig stark, harmonisk och på nåt sett osårbar
då jag alltid ska finnas för dig.
Kände mig innan du kom lycklig och nöjd men fattar nu att det fanns mer att känna
vilket är en otrolig bonus i livet.

Har varit på kontroll och fått senaste vikten på 9 kilo och längden va ca 73 cm.
Man undrar vad det ska sluta hur stor kommer killen att bli han är bara 5 1/2 månad?
Hungrig är han hela tiden och skriker oftast efter mer när maten är slut.
Har nu börjat att förstå att man kan använda armarna när man ska krypa
gäller bara att få ben och armar i sammarbete så han inte trasslar till det.
Fick 2 nya sprutor i veckan det va inte populärt då han tittade på sussi och sträckte sig mot henne 
 gråtande och ville bli räddad.
Nu så får jag o sussi för första gången på 1 1/2 år ta en liten barnfri helg tillsammans
och då drar vi på en 24 timmars med Cinderella äta dricka och ta igen saker som  vi missat (fniss).
Tur vi har sällskap på båten annars hade jag nog inte släppt ut henne ur hytten.
Barnvakt finns på hemmaplan då mormor och storasyster delar den bördan med glädje
att få äga honom ett tag för sig själva.

Nu har vi kommit hem till bro igen efter en vecka ute på ekerö.
En härlig vecka då vi har hälsat på och fått besök av vänner i ett lagom tempo.
Men det härligaste har varit att få haft Leon med hela tiden och att få vakna med
honom och se hans smile då vi har vaknat alla tillsammans.
Han har tagit tag i ett varsit finger på oss sen kollat på mig och sen på sussi upprepat det några gånger sen
dragit på ett stort leende. Man känner en sån härlig känsla när han gör det man ser riktigt vad han känner.
Sen har han börjat att kräva total uppmärksamhet han är med på ett annat sätt nu
det har gått fort. Han har en rejäl gnällröst om man glömmer honom en liten stund.
Hönsföräldrar ja man får nog skylla sig själv vi får bli lite tuffare senare.

Leon har sagt att jag älskar dig så många gånger men det är så mycket mer.
Detta kommer aldrig att gå över denna fantastiska känsla jag har fått känna kommer att få känna
så länge jag lever, ja lever för det började jag göra när du kom och givetvis då mitt underbara barnbarn Vincent
startade denna känsla och jag undrade om det nånsin kunde bli bättre hur skulle man kunna toppa det.
Men det blev bara mer lovar känner mig som en överdoserad sodastreamer det bubblar av alla känslor
så jag tror att jag ska spricka.
Kommer på mig själv sittande i bilen på väg hem och känner att jag snart är hos dig Leon och torkar
tårar rena och skära lyckotårar att få krama och hålla om dig har blivit meningen med livet.
Och det är ofta jag har tårar på E 18.
Sussi TACK för det fina du gett mig/oss utan dig hade inte denna lycka varit så här
för du är en underbar mamma och människa.
Jag är en lycklig man....

Nu har leon för första gången åkt på feber vi har lidit med honom.
Men han har nu efter 2 dagar börjat återhämta sig skönt..
Han har hunnit med ett besök hos barnmorskan och kollat vikt o längd 70,5 lång och 8 kilo tung
och han ligger två streck över sin kurva så det finns lite och ta av.
Provar det mesta med mat som är lämplig för honom och han äter det mesta verkar hungrig jämt.